Månad: mars 2021

Idag beslutade kommunstyrelsen om att sälja Porslinsfabriken i Gustavsberg till Landia AB. Därmed tar vi nästa steg för att förverkliga visionen om den anrika porslinsfabriken som navet i ett kulturellt och levande hamnområde.

Kommunfullmäktige beslutade för ett år sedan att sälja Gustavsberg 1:468 (Porslinsfabriken) och att kommunen ska hyra tillbaka den del av fastigheten som behövs för ett kultur- och upplevelsecenter med bibliotek, danslokaler och andra lokaler för fritidsaktivitet och kulturell verksamhet.

Försäljningen av Porslinsfabriken i Gustavsberg har väckt ett stort intresse på marknaden vilket har lett till 6 konkreta bud. Buden varierade mellan 53–110 mnkr och efter en utvärdering av samtliga budgivare har en aktör valts utifrån budet på 110mnkr och den uttalade målbilden om ett kulturellt centrum. Landia har redovisat tankar och idéer som är i linje med områdets karaktär och kommunens mål om en utveckling av Gustavsbergs hamn som kulturellt nav. Landia har ett väletablerat kontaktnät som visar att de på ett trovärdigt sätt har förutsättningar att förverkliga idéerna. Aktören har också sedan tidigare etablerat sig i Gustavsberg som ny ägare till konstnärshusen.

Det här är ett efterlängtat beslut och äntligen får vi till det kulturhus som politiken lovat sedan 2013. Jag är glad över budet, som är det högsta vi fick, och ger oss utrymme för reinvesteringar men också att det är en aktör som vi har positiv erfarenhet av. De har tidigare visat på stor hänsyn till konstnärerna i konstnärshusen då de följt sina löften vilket känns tryggt för kommunen säger Deshira Flankör (M) kommunstyrelsens ordförande.

Försäljningen av fastigheten villkorades med återförhyrning i 15 år av 2 560 kvadratmeter av den totala ytan på 13 700 kvm. I och med försäljningen behöver kommunen inte bära risken för övriga lokaler i fastigheten om dessa inte blir uthyrda. Kommunen behöver inte heller stå för den kostsamma renoveringen av hela fastigheten. Dessutom är vi i Majoriteten övertygade om att Landia har större kompetens och resurser att förverkliga visionen med fastigheten på ett ändamålsenligt sätt. I enlighet med lagstiftningen behöver kommunen stå för det invändiga iordningställandet och inredningen av den återförhyrda ytan.

Ärendet kommer slutligen att avgöras på kommunfullmäktige den 14 april.

Länk till artikel i Fastighetsvärlden.

Starkt resultat för Värmdö redovisas även för 2020 med 171,9 miljoner kronor i överskott. Självfinansieringsgraden var på 104% vilket betyder att kommunen inte har behövt lånefinansiera 2020 års investeringar. Det oväntat stora överskottet beror till största delen på tillfälliga statliga bidrag med anledning av pandemin, en del av överskottet är reavinster från försäljningar av industritomter och en del är överskott inom nämnderna på grund av lägre volymer än beräknat.

Flera av Värmdös uppsatta mål går i rätt riktning även om det är några områden som vi kommer att behöva intensifiera arbetet med samt se över uppföljningsmetoderna för att säkerställa att vi når upp till målen.

Jag är glad över att kommunen har kunnat upprätthålla och utveckla arbetet trots pandemin. Särskilt glad är jag även över kommunens genomförda investeringar. Kommunen har som bekant ett investeringsberg att bestiga och det är när vi fortsätter göra dessa investeringar och samtidigt har en självfinansieringsgrad över 100%, som jag blir lycklig, säger Deshira Flankör.

Ett starkt resultat för Värmdö är viktig för den svåra ekonomisk tid som råder framöver med ökade demografiska utmaningar. I kombination med en avtagande tillväxt i skatteunderlaget leder detta till ett ökat gap mellan kommunens kostnader och intäkter. Samtidigt är investeringsbehoven framåt fortsatt höga vilket gör att Värmdö oavsett hög- eller lågkonjunktur måste ha en ekonomi som klarar av att finansiera de omfattande investeringarna.

Kommunen kommer därför att avsätta en del av överskottet (71 miljoner) i en resultatutjämningsreserv för att säkra framtidens välfärd. Reservens framtida användning är ytterst reglerad och ska fungera som en extra buffert för kommunen som kan användas endast om kommunen i sin helhet skulle gå med underskott och kommunens skatteintäkter skulle understiga snittet för de senaste tio åren.

Länsplanen för Stockholm är ute på remiss. Att den nya Skurubron inte ska finansieras av vägtullar, behovet av Östlig förbindelse och vikten av att lösa de utvecklingshämmande framkomlighetsproblem som finns i Värmdö kommun är några av de utmaningar som vi lyfter i vårt yttrande till den regionala länsplanen som behandlas under kommande kommunstyrelse.

Den regionala länsplanen är ett dokument som beslutar om hur de nationella investeringsmedlen ska fördelas och vilka infrastrukturprojekt regionen bör prioritera under de kommande åren.

Vi anser att framkomlighetsproblemen inom kommunens vägar hämmar kommunens utveckling och riskerar att påverka både tillväxt och besöksnäring.

I yttrandet lyfter vi vikten av att Skurubron inte ska avgiftsfinansieras då det är Värmdöbornas enda väg ut till omvärlden. Vi lyfter även behovet av en Östlig förbindelse som ska underlätta resorna till länets nordliga delar. I denna fråga är fyra av Majoritetens partier överens med Miljöpartiet om att inte vara överens om hur vi ser på behovet av dess byggnation.

När det kommer till åtgärder i Värmdö lyfter vi vikten av att finansieringen säkerställs för ombyggnation av Grisslingerakan, åtgärder på Stavsnäsvägen och Skärgårdsvägen förbi Hemmesta samt gång och cykelvägen mellan Värmdö marknad och Ingaröbron. På längre sikt ser vi ett behov av en ombyggd Farstabro till 2+2 körfält och att trafikplats Gustavsberg (Ingarökrysset) byggs om med nya på och avfarter samt optimeras för en bussbytesplats.

Värmdö växer och vår infrastruktur har stora behov av statliga investeringar. Vi är oroliga över att tilldelningen av infrastrukturmedel till Stockholmsregionen blir låg och att det drabbar många delar av länet, inte minst vår kommun som är på den östligaste sidan. Våra krav är väldigt basala för vad en kommuninvånare ska förvänta sig av den statliga skatten, åtgärder på kommunens flaskhalsar som också är viktiga nationellt, avgiftsfria vägar in till omvärlden och på sikt utbyggnad av bättre förbindelser till norra Stockholm genom en Östlig förbindelse, säger Deshira Flankör (M) kommunstyrelsens ordförande.

Vi anser även att en långsiktig lokalisering av ambulanshelikoptern måste betraktas som en infrastrukturell fråga i regionen och bör därför inte ses som en enbart hälso-och sjukvårdsfråga. Det finns behov att samla ambulanshelikopter tillsammans med övrigt allmänflyg som polishelikoptern och sjöräddningen.