Fler solceller på Värmdö kommuns fastigheter

Värmdö har som målsättningen att inom en generation klara omställningen till ett hållbart samhälle. Kommunens energisparande och energieffektivitet ska öka där sol, vind, vatten och andra uthålliga energisystem ska utgöra basen i en klimatsmart infrastruktur. Nu tar vi nästa steg för att öka andelen solceller på kommunens fastigheter.

Att vi fortsätter utrusta kommunens fastigheter med fler solceller är både ekonomiskt och miljömässigt klokt. Vi minskar koldioxidutsläppet redan nu och på sikt minskar vi kommunens energikostnader säger Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande.

I Värmdö kommuns budget för 2020 beslutade fullmäktige att utreda vilka kommunala fastigheter som vore lämpliga för framtida installationer av solceller. I dagsläget har kommunen solcellanläggningar på två kommunala fastigheter, kommunhuset i Skogsbo och förskolan Solbacken i Mörtnäs.

Uppvärmningen av bostäder och andra lokaler står för en stor del av Värmdös energiförbrukning. Därför bedöms solcellerna på de kommunala fastigheterna medföra flera positiva konsekvenser. Dels kommer fastigheterna att producera en del av sin egen energi vilket minskar energikostnaden, dels kommer solcellerna att minska mängden koldioxidutsläpp som fastigheterna bidrar till.

Under nästa kommunstyrelse kommer utredningen att redovisas och följande byggnader har pekats ut som lämpliga att utrusta med solcellsanläggningar:

• Räddningsstationen/Värmdö brandstation

• Brunns skola (sporthallen)

• Ekvallen Gustavsberg C

• Ljung äldreboende

Kostnaden för att installera solcellsanläggningarna på dessa fyra fastigheter beräknas till 3,8 mnkr och den genomsnittliga återbetalningstiden för fastigheterna blir cirka 14 år. Det totala koldioxidutsläppet för fastigheterna beräknas minska med ungefär 160 000 kg CO₂.

V&B måste börja rena Ekobacken

På dagens Bygg miljö och hälsoskyddsnämnd beslutade nämnden att utfärda två förelägganden för att stoppa utsläppen till Farstaviken. Båda företagen ska senast 31/12-2019 ha påbörjat rening av förorenat vattnet från sina fastigheter. Besluten kommer att justeras under nästa vecka.

Utsläppen från Ekobacken kan härledas till två orsaker. Den första är lakvatten från porslinsfabrikens deponi som numera ägs av Villeroy & Boch och den andra orsaken är från sulfidhaltiga krossmassor på en av JM´s fastigheter i området.

Fram till 1968 släpptes vattnet som användes vid porslinstillverkningen i Gustavsberg rakt ut i Farstaviken. Vattnet innehöll höga halter av zink, bly, tenn och kadium. För att minska utsläppen av föroreningarna installerades ett reningsverk 1968 och slammet från reningsverket deponerades vid deponin vid nuvarande Ekobacken.

Länsstyrelsen beslutade 2008 att allt drän och lakvatten från deponin skulle om behovet fanns genomgå rening senast 2013. Villeroy & Boch har sedan dess fått förlängning vid två tillfällen för att undersöka ifall behovet av rening finns och också välja bästa möjliga reningsteknik. Först av länsstyrelsen fram till 2015 och sedan när kommunen tog över ärendet fram till senast 2019.

Villeroy & Boch har under 2019 inkommit med en förfrågan om att få anstånd fram till Q2 2021 för att utreda behovet av rening då de upptäckt att deras lakvattenledning som leder fram till provstationen haft flertalet hål som därför kan ha gett missvisande resultat i mätningarna 2010-2019.

Att bevilja ytterligare anstånd på grund av att bolaget haft problem med sin egenkontroll är inte aktuellt. Vi har ett beslut från 2017 som har vunnit laga kraft där vi har förelagt Villeroy  & Boch att rening ska påbörjas senast vid utgången 2019 och det är vad som gäller, säger Lars-Erik Alversjö (M), Bygg- miljö och hälsoskyddsnämndens ordförande

Nej till nya planer på Horsstensleden

Frågan om Horsstensleden har funnits sedan början av 1990 talet och stoppades genom att Värmdö använde sitt kommunala veto. Sedan dess har frågan varit uppe och stoppats vid flertalet tillfällen.

För knappt ett år sedan fick den exkluderades ur den nationella infrastrukturplanen 2018-2029. Trots detta pekar Havs- och vattenmyndigheten i sitt förslag till havsplan för Östersjön ut anslutningen till Horsstensleden som ett utredningsområde för sjöfart.

Försöken har gjorts under många olika namn och förkastats varje gång, nu är den här igen i ny skepnad. När ska staten lägga ner planerna på att smyga in Horsstensleden i ännu ett dokument? Det skulle innebära enorma skador på en orörd del av skärgården säger Deshira Flankör (M), Kommunstyrelsens ordförande.

Förslaget har ändrats något och det finns ett nytt tillägg till den tidigare Horsstensleden. I det nya riksintresseanspråket planeras farleden gå både norr och söder om Horssten för att sedan gå ihop utanför Mellkobb och vidare in mot Stockholm enligt tidigare dragning av Horsstensleden. Den tänkta Horsstensleden ligger egentligen utanför det statliga havsplaneområdet men genom ett riksintresseanspråk för sjöfart ansluter den till trafiksystemet i det statliga havsplaneområdet. Detta innebär att Horssten skulle befinna sig mitt emellan två farleder.

Majoritet för Värmdö är starkt kritiska till den den delen av havsplanen i sitt yttrande som kommer att behandlas på nästa kommunstyrelse. I yttrandet kring havsplan för Östersjön konstateras bland annat att Horsstenssleden skulle leda till stor påverkan i ett tidigare orört område i skärgården. Man konstaterar även att stora sprängningar av berg, med skador på hotat fågelliv, fisk och växtlighet som följd förväntas samt att de miljöer som sprängs bort utgörs av naturtyperna rev, samt skär i Östersjön. Båda är internationellt hotade och upptagna på EU:s lista över naturtyper som ska skyddas i Europa.