Värmdös inspel till länsplanen 2022-2033

Statens investeringar i Värmdö kommuns vägnät har under en längre tid varit kraftigt underdimensionerade och eftersatta för en växande kommun av Värmdös storlek. I takt med att Värmdö kommun växt har statens undermåliga tilldelning av investeringsmedel för vägunderhåll och byggande av länsvägar lett till kraftigt försämrad framkomlighet och trafiksäkerhet för både bil och kollektivtrafik i stora delar av kommunen.

Majoritet för Värmdö har under hösten därför beslutat att halvera takten i bostadsbyggandet i Värmdö under de kommande åren i väntan på statliga investeringar i vår infrastruktur.

Region Stockholm har skickat ut ett förslag på ny länsplan för perioden 2022-2033 som anger vilka av länets infrastrukturprojekt som ska genomföras utifrån de statliga medel som har tilldelats. Under nästa kommunstyrelse behandlas Värmdö kommun yttrande där vi har pekat ut vilka projekt vi anser behöver komma med i länsplanen.

Reversibelt körfält på Farstabron och gång och cykelväg mellan Ingarö och Värmdö marknad är de projekt som har kommit med i länsplanen vilket vi ställer oss positivt till. Vi anser dock att de projekt som Värmdö tidigare har skickat in behöver komma med i länsplanen.

– Vi har förståelse att Regionen försöker trolla med knäna med den låga tilldelningen av pengar Stockholms län fick av staten, men skicket på våra vägar är oacceptabelt. De statliga vägarna på Värmdö är kraftigt eftersatta och det är ytterst nödvändigt att kommunens inskickade objekt prioriteras i länsplanen säger Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande.

De objekt som Värmdö kommun har skickat in är:

-Ett tredje körfält på väg 274 genom Hemmesta

– Ombyggnation av Hemmesta vägskäl

– En ombyggnation av Ingarökrysset

– Gång- och cykelbana längs hela Stavsnäsvägen

– Statlig finansiering av Skurubron

– Östlig förbindelse

Fler laddstolpar Värmdö

Värmdö kommun tar nu nästa steg i utbyggnaden av laddinfrastruktur! Till tekniska nämnden den 8 december presenteras ett genomförandebeslut om totalt 84 nya laddstolpar på publika platser vid bland annat förskolor, skolor och äldreboenden. För kommunens fordonspark presenteras ytterligare 31 laddplatser.

I Värmdö har vi en hög målsättning och jobbar för att koldioxidutsläpp från fordonstrafiken ska minska med 70 % till år 2030 (jmf med år 2010). Ett viktigt steg för att nå våra klimatmål är genom en successiv omställning till fossilbränslefria fordon.

-Vi vill att det ska vara enkelt att gå över till klimatsmarta resor, allt fler väljer att gå över till elbil och då måste vi ha en infrastruktur möter omställningen säger Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande.

Nyligen togs 14 nya laddplatser i drift för allmänheten vid den nya parkeringen i Charlottendal och ytterligare 14 laddplatser har under året tillkommit för kommunens fordonsflotta i Gustavsbergs centrum.

Sedan mars 2021 finns det krav på att upprätta laddinfrastruktur i samband med investeringsprojekt, dessa krav kommer att gälla retroaktivt för fastigheter med uppvärmd byggnad och parkeringsplatser för fler än 20 platser från 1 januari 2025.

För att finansiera utbyggnaden, som beräknas till totalt 12 miljoner under 2022-2025, kommer avsatta medel för klimat- och miljöinvesteringar att användas. Laddstolparnas drift- och underhållskostnader beräknas vara kostnadsneutrala och finansieras via betallösning på de allmänna platserna.

Vi halverar byggtakten i Värmdö

Vi halverar målet om bostadsutbyggnad i kommunen för perioden 2021-2025. Detta med anledning av att kommunens infrastruktur inte bedöms klara av tidigare utbyggnadstakt utan tillförsel av statliga och regionala satsningar på vägar och kollektivtrafik. Beslutet kommer tas på kommunstyrelsen den 22 september när ärendet om Värmdös bostadsförsörjning 2021-2025 ska behandlas.

Värmdö har under lång tid haft en stor bebyggelse och bostadstillväxt. Samtidigt har kommunen utmaningar inom infrastrukturen och flera områden har idag framkomlighetsproblem som exempelvis, Grisslingerakan, Mölnvik och Farstabron. Vi bedömer därför att takten på utbyggnaden behöver minska i väntan på att infrastrukturlösningar i den östra regiondelen prioriteras både regionalt och nationellt. Målet om den årliga bostadstillväxten kommer därför att skrivas ned från 350-450 bostäder till 150-250 bostäder, inklusive omvandlingar av fritidshus till permanenta bostäder.

Kommunens bristande infrastruktur har inte kommit som en blixt från klar himmel utan har byggts upp under lång tid med uteblivna statliga satsningar. Vi har nu kommit till en situation där den grundläggande infrastrukturen i kommunen stundtals inte fungerar och därför behöver vi minska byggtakten, säger Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande i Värmdö.

Träbyggnadsstrategi införs i Värmdö

Träbyggnadsstrategi införs i Värmdö kommun. En av Sveriges största utsläppskällor av CO2 är inom bygg- och anläggningssektorn och en övergång till träbyggnader ger en avsevärd minskning av utsläppen. Trä är det enda byggmaterialet som är helt förnybart, ekologiskt och klimatsmart. Hus byggda i trä lagrar dessutom koldioxid under lång tid.

Värmdö kommun har höga ambitioner på klimatområdet och vill öka användningen av trä i kommunens byggnationer avsevärt. I budgeten för 2019 gav Majoritet för Värmdö därför förvaltningen i uppdrag att ta fram en träbyggnadsstrategi för Värmdö kommun. Den 16 juni ska kommunstyrelsen ta beslut om strategin.

Träbyggnadsstrategins syfte är att öka användningen av trä i kommunens byggnationer och även stimulera de privata aktörerna till att bygga mer i trä. Målsättningen är att trä alltid skall prövas vid ny-, till- och ombyggnation och att kommunkoncernen ska vara föregångare när det gäller träbyggnader.

Träbyggnader har flerfaldiga effekter och jag är glad att kommunen tar ledartröjan i miljö- och klimatarbetet, säger Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande.

Målen i Träbyggnadsstrategin:

· Från 2025 skall 50 % av all nybyggnation vara träbaserad och inkludera någon form av redovisning av klimatpåverkan.

· Från 2022 ska nybyggnation med minst klimatpåverkan från hela byggnationen från stomme till bärande delar premieras.

Vision för Gustavsbergs hamn 2030

Nu antas visionen för Gustavsbergs hamn 2030. Gustavsbergs hamn ska stärkas som en levande plats med ett stort utbud av aktiviteter, ett rikt kulturliv och ökad kontakt med vattnet. På kommunstyrelsen den 5 maj kommer det nya måldokumentet med visionen för Gustavsbergs hamn 2030 att beslutas.

Måldokumentet har tagits fram av kommunens samhällsbyggnadskontor på beställning av Majoritet för Värmdö och sträcker sig till år 2030. Visionen som presenteras i dokumentet bygger på idéer och synpunkter som har kommit fram genom olika workshops som kontoret har genomfört tillsammans med verksamheter i hamnen, medborgare, kommunanställda och politiker.

Intervjuer med fastighetsägare och verksamheter har visat på ett mycket stort engagemang och vilja att med gemensamma krafter utveckla området. Allmänheten har haft möjlighet att bidra med sina idéer och synpunkter genom en enkät som har spridits i kommunens sociala medier. Totalt har över 600 svar från människor som bor, verkar, besöker eller på annat sätt engagerar sig i Gustavsbergs hamn inkommit.

Det är fantastiskt att det finns ett så stort engagemang för Gustavsbergs hamn. Området har en fantastisk historia och jag ser fram emot framtidens Gustavsberg med konst och kultur i en levande kommundel, säger Deshira Flankör (M), kommunstyrelsens ordförande.

Utgångspunkten i utvecklingen av hamnen är att ta vara på hamnområdets historia, dess kultur, de unika verksamheterna som funnits genom åren och de som verkar där idag. Genom en förädling av det som har varit kommer Gustavsberg fortsatt utvecklas till en levande hamn och ett kulturellt nav.

Måldokumentet kommer att vara ett underlag för kommunens fortsatta planering och visar därmed också på kommunens inriktning till fastighetsägare, verksamhetsutövare och andra intressenter som verkar eller önskar etablera sig i området.